Idag har jag varit i stallet en bra stund. Jag och Matilda tog ut Fille och skulle tvätta honom och vanligtvis är han inte jätte trygg med att vara själv där utan några hästar. Men han chockade oss och var till största delen helt cool lugn och var avslappnad. För att han sen skulle torka så gick jag in på lilla uteridbanan och gick med honom och jobbade lite från marken. Även där chockade han mig. När han väl var fokuserad så var han sjukt kul att arbeta med från marken. Han följde efter mig som en hund och stannade när jag stannade, jag kunde vända runt honom och byta riktning och han gjorde det samtidigt. Och jag tog aldrig i grimskaftet när jag gjorde det så det var inget jag tvingade honom till, jag gick flera meter framför honom och han gick efter självmant hade han velat vända åt andra hållet och bara dragit iväg hade han kunnat göra det utan att jag hunnit hindra honom. Bara jag var noga med mitt kroppsspråk så var han verkligen jätte duktig och ville verkligen vara hos mig, vilket värmde i hjärtat. Sen är han lätt distraherad så vissa stunder vart han lite okoncentrerad men det gör mig inget. Vill han inte arbeta med mig kan jag inte tvinga honom. Men han var så duktig, finaste snuttponnyn. De fina bilderna är tagna av min kära vän Matilda så ni borde gå in och besöka hennes blogg, nu!

 

Jag har inte nämnt något om det här men imorgon ska jag faktiskt vara med på min första hopptävling på hur länge som helst. Har ju inte tävlat på ett tag då jag helt enkelt inte tycker att det är det ridning och hästhantering handlar om. Men imorgon så tävlar jag Fille i 70cm klassen. Är mest taggad inför det, inte jätte nervös än. Är det någon som klantar till det är det jag för Fille klarar det utan problem. Det ända jag går in och tänker på är att det är en vanlig hoppträning och att vi ska riktigt kul. Sen om vi går därifrån med en rosett eller inte gör inte det minsta. Ni får höra efter hur det gick imorgon och förhoppningsvis är det glada nyheter att berätta.