Det har gått framåt i alla fall
Jag satte mig ner och organiserade om lite i kategorierna och vart rätt sorgsen över att hitta gamla hästinlägg jag själv skrivit. Jag vart väldigt ledsen över hur jag brukade resonera kring ridning och hästar i allmänhet. Men när jag tänkte på det var det sättet jag såg på hästar då tyvärr ett sätt som är ganska vanligt idag. Och problemet i det hela är väldigt sällan att folk vill göra hästarna illa, problemet ligger oftast i okunskap och att mycket görs bara av tradition. Det var i alla fall några av mina tidigare ståndpunkter, som jag inte håller med om, som jag tänkte skriva om i det här inlägget. Många saker jag idag ser som självklarheter hade jag inte ens aning om på den tiden och det tar mycket mod att lägga ut allt detta. Men jag tänkte att det var dags att vara kritisk åt mig själv.
Mycket av det jag skrivit i gamla inlägg känns helt ärligt rätt sjukt att tänka att det är jag som har skrivit, att jag liksom inte visste bättre och tänkte längre. Det jag mest reagerade på var det här med hur jag reflekterade över hästens form. Läste många inlägg om att hästen jag red tydligen gick i form och allt möjligt. Jag började skriva det i inläggen precis efter att jag fått börja rida Fille med snodd, eller halsförlängare eller vad man nu vill kalla det, vilket i alla fall är en hjälptygel. Jag visste ju inte hur den fungerade men de satte på den på Fille för att han skulle kunna "gå i form". Och visst krökte han fint på nacken så jag var så stolt över mig själv och var helt hundra på att han gick i form och skröt om det lite här och var.
Detta fick mig nu att börja tänka på det här med dubbla budskap som dagens traditionella ridning gärna lär ut. Det kan vara rätt förvirrande måste jag säga! Man får först höra av alla om hur formen börjar bakifrån och det viktigaste är att hästen trampar in bakbenen och börjar arbeta med ryggen, först då får man en krökt nacke o.s.v. MEN; sen när man sitter där på hästen får man höra att man ska hålla mer i hästens mun och konstant hålla om med skänklarna för att denna ska gå i form eller så sätter man på en hjälptygel av något slag.
Jag inser nu att Fille inte alls arbetade rätt, inte på något sätt. Det han gjorde var att ge efter på allt trycket han hade i munnen genom att placera huvudet på det enda stället han kunde för att undvika smärtan - närmare bringan. Hade jag snodden på gav ju den eftergift när han gjorde det så det var klart att han behöll sitt huvud där för att unvika smärtan. Och visst ger detta en känslan att man då redan är på sista steget i att få hästen att gå i form och det blir lätt att tro att man har nått en korrekt form, men faktum är att jag inte ens var på första steget. Varför? Jo, för att jag börjat i HELT fel ände.
Allt detta blir mer och mer ett mysterium för mig. Hur kan man lära ut en sak men visa upp en helt annan? Jag blir så förbryllad verkligen. Jag hör även ofta folk som säger att man ska kunna släppa allt stöd på tygeln och om hästen går likadant är formen äkta, men samtidigt så hör man att man inte ska släppa stödet i hästens mun. Man blir visad hur man ska placera huvudet men i det teoretiska pratar man ändå hela tiden om hur formen börjar bakifrån. Det här går inte ihop för mig längre! Förstår verkligen inte...
Här har vi två gamla skärmdumpar som jag minns att jag var så stolt över. Jag tänkte att wow, här går han verkligen helt perfekt! Vad ser jag då idag? Jag ser en ryttare som håller alldeles för mycket i tygeln och en häst som tillslut ger efter mot det enorma trycket i munnen och kröker ihop nacken. Vinkeln på dessa är ju rätt dåligt men man ser ändå SJUKT tydligt hur han inte lägger vikten rätt. Problemet när man håller konstant kontakt i hästens mun är ju att det är så himla lätt att hästen lägger sig på bogen, då det är det som blir lättast för den att göra, vilket är totala motsatsen till det man strävar efter. Jag tycker att det går hur lätt som helst att se på denna bild att Fille lägger nästan all sin vikt på bogen. Han har inte förflyttat någon vikt bakåt alls och jag ser ingen arbetande överlinje. Jag kommer ju förmodligen skriva något lite längre om just det här med hästens form någon annan gång men jag tänkte lägga in två bilder jag snott av Alex (från detta fantastiska inlägget) som rätt bra förklarar med en "gungbräda" det här med vart hästen lägger vikten. Visst att vinklen på bilderna på Fille är rätt dåliga men det går rätt snabbt att se att gångbrädan hade pekat neråt mot bogen.
Till vänster har vi Zito som lägger sin vikt på bogen & till höger har vi Noemi som lägger mer av sin vikt bak.
Förlåt mig, älskade Fille. Förlåt för att jag orsakade dig den smärtan. Och förlåt för att jag inte visste bättre då och inte lyssnade på dig.
Det som är viktigt att komma ihåg är att det finns INGA tygeltag som gör att hästen går i form. Och en korrekt form är inget man uppnår över en dag, det finns inga hjälpmedel eller genvägar. Hästen måste få tid att kunna musklas rätt för att orka bära sig korrekt. För precis som vi kanske inte orkar göra särskilt många armhävningar om vi inte har tränat på det mycket innan och inte har musklerna för det så måste hästen ha tid att muskla upp sig rätt innan den kan bära sig själv rätt en längre stund.
Därför känns det rätt meningslöst att slänga på massa extra utrustning när hästen egentligen inte har musklerna för att orka bära sig i en korrekt form någon längre stund. Det var helt enklet grejen med Fille, han var inte musklad för att bära sig korrekt så istället gjorde han det som var lättast och kröp bakom lod för att undvika smärtan och la sig på bogen då det kräver mindre ansträngning.
Och det är ju faktiskt HÄSTEN som ska kunna bära sig själv och därför ser jag inte mycket logiskt i traditionen om "ridning mellan hand och skänkel" och att man har massa hjälpmedel och inspänningar för att få en "bättre form". Alla sätt att begränsa hästen upplever jag idag ofta som negativa, tyvärr.
Förut verkade jag även leva med den vanliga uppfattningen att hästar gjorde saker för att vara elaka mot oss och att vi var tvungna att tillrättavisa dem. Det fick de väl helt enkelt finna sig i eftersom det var vi som bestämde över dem, eller hur? Det gjorde mig väldigt ledsen att läsa om hur någon häst att bockat eller gjort något annat mot mig och jag helt enkelt bara skrev att jag fick säga ifrån så fixade sig allt tydligen. Idag vet jag ju att hästen bara försökte förklara för mig att något var fel, men det var ju jag för blind för att se. Det är väldigt jobbigt för mig att tänka att jag brukade se på hästar på det här sättet. Det gör ont i min själ verkligen. Men jag är glad att jag har lärt mig mer och idag tänker på ett helt annat sätt på många vis. Jag är fortfarande långt ifrån nöjd med min hästhantering men jag har kommit en bit på vägen i alla fall.
I slutändan hamnade tjejen som inte trodde att hästar fanns till för annat än att vi skulle rida dem och bruka dem på våra vilkor, brevid de på marken utan några krav och intresserade sig istället för det teoretiska och hästarnas fysiska och psykiska välmående. Enligt mig har det gått framåt i alla fall, sakta men säkert...
Kommentarer
Emma
Hej! Hade tänkt att fixa till min design lite och tänkte bara fråga ifall det är okej att jag använder mig av din design som grund eller ifall jag ska börja om från början? :)
