Mitt liv just nu är så himla konstigt. Det är enda sättet att beskriva det på. För det är inte fruktansvärt dåligt hela tiden men samtidigt känns det inte bra och trivs inte just nu. Mina vänner och familj är de som får mig att må bra just nu. 

Det känns på något sätt som att jag håller på att tyna bort. När jag kollar igenom gamla bilder och bara känner den där konstiga känslan i bröstet. Det gör inte ont men det är heller ingen skön känsla. Att minnas allt jag brukade vara, allt jag brukade göra, gör att det känns som att jag bara håller på att tyna bort helt enkelt.

Att förändras är ju bara en naturlig del av livet, men det är samtidigt svårt att påminnas om allt som har och kommer förändras. Jag brukade spendera så mycket tid i stallet (trots att minskat intresse för allt det är helt logiskt egentligen), älskade att fota och redigera och att blogga. Alla de intressena har försvunnit nästan helt. Just nu känns det bara som att jag fyller tid, inte så mycket mer.

Jag har bara en inspirationssvacka till livet i allmänhet. Men i allmänhet så är det väl ändå rätt bra. Jag klarar mig. Men kring hobbys och så vidare är det rätt lågt.