Vad är en frisk hov egentligen?
Det här med hovhälsa är rätt krångligt. Det var rätt lätt för mig att greppa det teoretiska och hur hovens anatomi såg ut och hur de fungerade. Det var för mig inget större problem än att lära mig annat när det kommer till hästens anatomi. Det som jag upplevt som svårare har varit att veta "hur ska en hov se ut då?". Hur ser man att en hov är frisk?
Jag kan nog fortfarande inte svara på den frågan egentligen, men jag har börjat få en lite bättre uppfattning om hur det kan se ut åtminstone. Jag har fortfarande massa mer jag vill lära mig om och har mycket jag inte kan så ni får gärna rätta mig om jag har fel i något påstående vilket jag med största sannolikhet har vid några punkter i detta inlägget.
Detta inlägg kommer inte vara specificerat kring några hovvsjukdomar, t.ex. fång, röta och så vidare, utan helt enkelt mer själva formationen av hoven. Så visst kan hoven vara sjuk på andra håll men just i detta tänkte jag som sagt inte ta upp några specifika sjukdomar direkt.
Jag hittade denna sjukt bra bild för att visa skillnaden mellan två hovar med rätt olika utseende. För er som inte har koll på hovens delar kan ni kolla på denna bild.
Hoven till vänster har en mer avlång form än den till höger. Vi ser även en ihoptryckt stråle som inte fått tillräckligt markkontakt. Man ser även att ballarna har pressats ihop tillsammans med strålen. Man ser helt enkelt hur den bakre delen av denna hov har pressats samman. Om vi jämför med hoven till höger så har vi ju där men mycket rundare hovform, strålen är vidare och ballarna sitter då inte lika trångt.
Man vill ju ha en fungerande hovmekanism och eftersom hovmekanismen är en utvidgning i hovens bakre delar så är ju en hov som har en rundare form ofta ett tecken på bättre fungerande hovmekanism, i alla fall om man jämför med hoven som är avlång.
Hur ofta har man inte sett en sån här hov? Smal och ihopklämd stråle utan tillräcklig markkontakt. Detta har pressat ihop ballarna rätt rejält och gett hoven den där typiska avlånga formen. Denna häst är även väldigt trångskodd så även om strålen hade fått mer markkontakt hade strålen inte kunnat blivit bredare för skon hade tagit emot. Det är rätt trist att det här är en sån vanlig syn. Denna hovform är designad av människan och enligt mig inte lyckats särskilt bra. För mig ser detta inte ut att vara särskilt behagligt. Jag hade inte velat att någon formade min fötter så att de blev ihoppressade i hälen och sen behöva gå runt så hela tiden. Nej, att orsaka hästen denna hovformen ser jag då inte mycket positivt med.
Här har vi en bild jag lånat från Olivia på hennes häst Maddes ena bakhov. Syns inte den enorma skillnaden då? Här har vi istället en stark hov med en bred stråle med ordentlig markkontakt som då får agera stötdämpande precis som det är meningen att den ska. Hoven är inte lika avlång här när den är vidare baktill, utan här får den istället en rundare form. Först när jag såg Olivias hästars hovar vart jag helt chockad. Jag var ju så van att se smala strålar och avlånga hovar att jag knappt tyckte det såg ut som en hov först. Men nu tycker jag bara det är riktigt vackert att se fina, starka hovar med breda strålar med markkontakt. En fröjd för ögat verkligen.
För att visa ännu lite tydligare har jag satt in de två bilderna jag redan visat, in i den översta bilden. Dessa två hovar är ju nästintill identiska med ritningen. Då ser man att de stämmer in rätt bra på beskrivningen faktiskt.
Det är synd att de är få som vet hur en hov faktiskt kan se ut. Många vet ju hur hoven ser ut om den har någon sjukdom som går att sätta diagnos på men i övrigt är det allt för ovanligt att folk vet hur en fullt frisk hov faktiskt ser ut. För bara för att hoven inte har något satt diagnos av en veterinär så behöver inte det alltid betyda att hoven är frisk och fungerar som den ska. Vi är rätt duktiga på att se de sjukdomarna som kan synas utanpå men när det kommer till det övriga verkar det råda lite kunskapsbrist. Och det är ju därför jag skriver det här inlägget, för jag vill att folk ska lära sig mer om hovar och hur man ser till att hästen får friska hovar. Dagens traditionella hovvård kan behöva en liten spark i rätt riktning faktiskt.
Varför barfota?
Hade äntligen tänkt skriva om något som blivit mitt favoritämne på senaste tiden, nämligen HOVAR!
Hovar var tidigare att ämne jag verkligen inte kunde någonting alls om. Och då menar jag verkligen ingenting som i INGENTING. Har inget minne av att jag la någon tanke kring hovar alls förutom att jag kratsade hovarna på hästarna men mer än så kunde jag inte. Men när jag började se att många förespråkade barfota vart jag ju snabbt nyfiken hur det kom sig att vissa verkligen förespråkade barfota så mycket framför skoning. Jag hade liksom aldrig lagt en tanke kring något av detta, skorna fanns ju liksom bara där på de flesta hästar jag träffade men samtidigt såg jag inget fel med att vara utan dem men jag ville veta mer om varför man valde att ha hästen skodd/barfota.
Idag är hovar något av det intressantaste jag vet. Det är en hel vetenskap och jag älskar det verkligen. Samtidigt blir jag ju ledsen över hur mycket av hovvården ser ut idag. Det är alldeles för få som besitter kunskapen om hur hoven faktiskt fungerar vilket är väldigt trist då hoven faktiskt är en så otroligt viktig del av hästen. De kallas inte hästens fyra hjärtan utan en anledning.
Först lite basics. Man kan ju egentligen gå in hur djupt som helst på hovens anatomi men jag känner att vi bara tar det som är viktigt till detta inlägg helt enkelt. Detta är då för er som inte vet delarna av hoven, bilden under visar det hela väldigt enkelt med bara tre delar av hoven att komma ihåg.
Nu kan vi i alla fall de tre delarna strålen, sulan och hovvägen. Men vi kan även säga att de tre benen som syns på bilden till vänster är då översta kotben, det i mitten är kronben och det nedersta är hovbenet.
Hovens har många viktiga egenskaper, den är stötdämpande och hjälper att pumpa runt blodet i benet. När hoven landar på marken ska den först landa i trakterna och de bakre delarna av strålen. Strålen trycks upp och utvidgas. Trycket från strålen underifrån och uppifrån från kronbenet gör att den elastiska putan (som sitter inuti hoven) utvidgas och då pressar hovväggen utåt och hovens bakre delar vidgas. Det är då detta som kallas för hovmekanism. Hovmekanismen hjälper inte bara till som stötdämpare utan är även viktigt för att blodet ska kunna pumpas runt ordentligt i hoven. För en fullt fungerande hovmekanism krävs bland annat att strålen har ordentlig markkontakt. En fungerande hovmekanism behövs alltså för en frisk hov.
Man har skott hästar sedan mer än tusen år tillbaka, några exakta årtal är inte helt säkra. Järnskon är alltså ingen ny uppfinning. Man började använda skor pågrund av att vi människor tämjde hästarna och därmed begränsade dem och förhindrade den naturliga balansen och när hästarna tvingades bära ryttare långa sträckor och hovarna blev ömma. Man använder även skor för att förhindra slitage på hoven.
Om vi kollar på bilden över som är lite mer detaljerad kan vi köra lite finn ett fel...
Ordet bärrand tycker jag nämligen är lite felaktigt. Bärrand är alltså ett namn för hovvägen om den är sedd underifrån och ordet grundar sig i den felaktiga uppfattningen att det är hovvägen som ska bära hästen vikt. Och det har vi ju precis lärt oss att strålen ska göra, eller hur? Därför blir att kalla det för just bärrand lite missledande.
Eftersom man varit fast i att det är hovväggen som är till för att bära hästen vikt så har ju skoningen ingen negativ effekt på hovens funktion, tror man ju. Problemet med att sko är att det är sällan som strålen får någon eller tillräcklig markkontakt. Och det var ju det viktigaste för hovmekanismen väl? När järnskon då sätts på blir det då istället hovväggen som får bära hela hästens (och även ryttarens - eftersom det i de allra flesta fall är ridhästar som skos) vikt, vilket den ju inte är skapt för. Stötarna tas senare upp i lederna istället och det är därför det är vanligt med ledinflammationer i benen. På de flesta hästar med skor har strålen ingen markkontakt alls (förutom möjligen pyttelite vid väldigt mjuka underlag men det är ju långt ifrån tillräckligt) och då ser man ofta att strålen har krympt ihop och iprincip dött. Lite hur det kan se ut tänkte jag visa mer i ett framtida inlägg och skillnaden mellan en frisk och sjuk hov.
Skon innebär helt enkelt en begränsning för att hoven ska kunna fungera naturligt och det är helt enkelt svårt att få en frisk och fullt fungerande hov.
Detta är då anledningen till att jag själv förespråkar och föredrar barfota. Jag är inte emot folk som väljer att sko sina hästar, om det inte är uppenbart dålig skoning, utan jag ser själv bara fler fördelar med barfota och ser det som ett steg på vägen mot en frisk hov. För det är inte bara att plocka av en sko så är hoven frisk nästa dag - att plocka av skorna är ett steg i rätt riktning bara. Hovens hälsa grundar sig i mycket mer än bara den ytliga hovvården. Jag har för mig att man bruka säga att hovvården bara har ansvar för cirka 10% av den totala hovhälsan, resterande 90% har med foder, miljö, motion o.s.v. att göra.
Så det är så mycket mer än att bara plocka av skon. Att ha hästen barfota kräver ofta lite mer egen kunskap då det är betydligt enklare om man själv kan verka eftersom det annars kan bli dyrt om man ska ha dit en som verkar varje gång det behövs. Man strävar oftast efter att hästen ska få slita på hoven själv men eftersom vi begränsar våra tamhästar så kan de ibland behöva hjälp på traven och därför verkar man.
Många väljer därför skor då det är enklare och har hästen sjuka hovar är det lätt att dölja symptomen med en sko men orsaken finns ju fortfarande kvar. Och den delen med att dölja symptomen istället för att ta tag i orsaken känner vi igen sen tidigare tror jag eller vad säger vi?
Jag kan inte ta ansvar för hur andra väljer att sköta om sina hästars hovar utan det enda jag vill är att folk ska veta varför de gör som dem gör och hur det påverkar hästen. Varför har du hästen barfota? Varför skor du hästen? Hur kommer det påverka min häst?
Som avslut tänkte jag dela med mig av dessa två videos som ännu mer förklarar hur skon påverkar hovvmeknismen och bevisar att det faktiskt är strålen som ska bära vikten. Extremt känsliga tittare varnas, men jag själv som är rätt känslig annars klarade av att se på dessa videos men startbilden är väl redan innan lite avvisande om man är känslig.
Hoppas att ni fann något intressant i inlägget, kommer nog skriva mer om hovar snart igen då jag verkligen brinner för detta ämne och vill lära mig mycket mer då jag kan så lite just nu egentligen.
Införskaffat
Idag införskaffade jag då en verktygsväska och även ett par saker för hovverkning. Avskyr att köpa saker egentligen så har lite ångest över det. Nu är det väl inte så att jag kommer använda allt precis på direkten eller så men det är i alla fall tänkt att jag ska börja hjälpa till med Lysas (den lilla ponnyn som min lillasyster hjälper till med) hovar. Visst kommer något proffs komma ut med jämna mellanrum och kolla så att allt står rätt till men det som jag sätter störst fokus på nu är att hon ska börja få friska hovar. Hennes hovar är rätt allvarligt angripna av strålröta har jag insett nu efter att ha läst på lite mer om ämnet så ska först börja se över hennes kost så att alla onödiga kolhydrater avlägsnas då jag vet att hon får rätt mycket godsaker då och då. Sen hade jag tänkt börja behandla hennes hovar med äppelcidervinäger och se hur det går, därav har jag ju köpt det. Så jag kommer helt enkelt bara ha hand om den mer vardagliga hovvården till henne och se till att hon kan börja få friskare hovar och en bättre fungerande hovmekanism. Jag är ju verkligen inget proffs och har inte alls varit intresserad av hovar länge men ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur fantastiska hovar faktiskt är.
Det är så synd att hovar inte är en del av det grundläggande kunskaperna när det kommer till hästar och att så få vet hur en hov faktiskt fungerar då det är en så OTROLIGT viktig del av hästen. No foot, no horse - som man säger.
Ju mer jag läser på desto mer inser jag hur de flesta av dagens "normala" hovar faktiskt är sjuka hovar. Jag vill verkligen lära mig mer kring ämnet hovar och kommer nog skriva mer om det ämnet här så det jag väl förvarna för att ni kommer få se fler inlägg om hovar här. Jag hoppas i alla fall att dessa verktyg kommer att komma till användning och jag vet att skulle jag någon gång i framtiden skaffa en egen häst skulle jag verkligen ha den barfota och sköta om hovarna till största del själv.
Detta ämne är verkligen en hel vetenskap och jag älskar det. Nu vill jag verkligen lära mig mer!
Det här med hovar och så vidare
Igår åkte vi ut till en liten islänning som står i ett stall där Fridas kompis har sin egna häst. Ägaren till denna ponny har inte särskilt mycket hästvana, inte så mycket hästkunskap och behöver därför hjälp med sin häst för annars skulle hon behöva sälja hästen. Det var då från början tänkt att Frida skulle ha denna häst att ta hand om tills vi får hem Azzi men tillslut blev jag tillfrågad och sa att jag gärna hjälper till då och då. När vi igår åkte ut så vart det istället fokus på hovarna på denna ponny. Hästen fyller snart 4 och går barfota. Det första vi la märke till var att hovväggen hade växt sig alldeles för lång vilket gjorde att hon stod ganska kobent. Hennes benställning hade alltså börjat ta stryk och man märkte direkt att hon verkade ha ont i sina fossingar.
Här ser man rätt tydligt hur hennes benställning ser ut just nu.
Efter att Frida fått pyssla lite med henne så valde jag att checka hovarna. De var väldigt torra undertill, strålarna såg inte så fint skötta ut. Så jag kratsade ur hovarna och tvättade dem med vatten för att få bort smutsen så man kunde se ordentligt samt för att ge hovarna lite fukt.
Mycket av smutsen gick inte riktigt bort men man såg ändå rätt tydligt att strålarna på framhovarna inte såg så fina ut, vänster bak-stråle ser bäst ut tycker jag, och att alla fyra hovar var i direkt behov av verkning. Det som definitivt skulle behövas göras är att få bort det som har växt för långt samt få bort lite av trakterna, tycker jag. Allt detta för att strålarna faktiskt ska få kunna vara stötdämpande och kunna bli friska. Kan dock säga att jag är otroligt glad att hon går barfota, vill inte ens tänka hur hennes hovar hade sett ut om hon hade haft skor.
I alla fall var hela detta en jobbig upplevelse för mig och har gråtit en hel del över det och det har varit mycket krångel med det hela. Jag vill så gärna hjälpa denna ponny att få friska hovar igen och vill så gärna att hon ska ha det bra men det krockar med att det var min lillasyster som skulle ta hand om henne egentligen vilket gör allt så himla svårt. Jag har i alla fall mejlat ett par som är riktigt duktiga på att verka hovar så hoppas på svar snart men har annars lite nummer till hovslagare som jag tänkte ringa runt till annars. Men med lite regelbunden verkning och så kan detta nog funka hoppas jag verkligen på.
Ska även förmodligen vara med på någon kurs i barfotaverkning då det är ett ämne jag börjat intressera mig för så jag hoppas ju att jag själv ska kunna hjälpa den här ponnyn att få friska hovar. Ser verkligen fram emot att få gå en kurs då jag verkligen vill lära mig mer om just hovar och vill kunna verka hovar i framtiden.
Såhär ser hennes hovar i alla fall ut för tillfället. Detta var dock efter att jag tvättat dem så de ser ju såklart mer fuktiga ut än vad de var innan.
Update: tog bort de översta bilderna då det kändes bättre så.
