Avalanche

 
Först och främst kan jag sätta en liten epilepsi-varning på denna. En hel del blinkande ljus!
 
Men igår släppte BMTH helt oväntat musikvideo till Avalanche, som för övrigt är min favoritlåt av dem och även en av mina favoritlåtar någonsin. Var verkligen helt överväldigad och videon är fantastisk också och får mig bara att vilja se de live typ nu. Men som tur var behöver jag bara vänta 6 dagar innan jag ser dem igen!! Om de inte spelar Avalance på Bråvalla nu så kommer jag förmodligen gråta sönder. Älskar de så mycket!

Old but gold



Kan vi uppskatta denna gamla video på Paramore och uppskatta hur jävla fantastisk Hayley och Taylor är!!! (räknar inte med Josh eftersom han inte är med i bandet längre) De håller på att skriva sitt nya album nu och jag är så jävla excited och kommer gråta så jävla mycket om de inte kommer till Sverige på turne sen. Har fan väntat typ 6 år på att få se dem live nu så det är fan dags nu.

We were in flames

 
 
 
 
 
 
 
En väldigt busig, smått galen och söt katt, massa snö och en kamera. Kan bli sämre. Har faktiskt haft en riktigt bra dag. Sånt man får uppskatta verkligen. Speciellt precis efter ett par tuffa dagar. Måste börja uppskatta de små bra stunderna mer. 
 

Pseudologia fantastica

 
 
Hur kan det kännas som att det har hänt jätte mycket men ändå känns det som om ingenting har hänt? Jag tror bara min hjärna gått på lite för mycket på högvarv helt enkelt. Vet inte hur jag har känt mig på senate tiden. Inte bra, inte dåligt. Förutom mentala breakdown the other day och lite så har det väl varit rätt stabilt.
Som sagt så var det gymnasiemässa igår. Faktiskt väldigt roligt och har mycket jag skulle kunna tänka mig att gå. Känns bra och blev lite mer optimistisk efter mässan. Fortfarande väldigt jobbigt mentalt. Jag inser liksom gång på gång att "SHIT, jag går i nian". Känns ibland bara jobbigt att inse allt som måste göras helt enkelt. Dock går skolan rätt bra just nu. Lyckas faktiskt få saker gjorda igen. Känner mig nästan som en fullt funktionell människa då. Bra känsla.
Har även börjat skriva en lång text i ett word-dokument om min resa genom min mentala ohälsa. Resan är förmodligen inte över på ett tag, kanske aldrig till och med, men till poängen så har det varit väldigt skönt att få skriva massa och kunna inse vad som har gått framåt. Texten är bara påbörjad men ligger nu på fyra sidor och runt 2000 ord. Om någon del av texten någonsin blir publicerad någonstans får väl tiden avgöra.
 
Har skrivit en del idag, både på den texten och i skolan och känt mig allmänt kreativ idag. Det var länge sen jag kände kreativitet faktiskt. Har även gjort lite klotter under nästan hela dagen. Suger på att rita. Det är något jag önskar från djupet av mitt hjärta att jag var bra på. Blir så avundsjuk på folk som kan rita ibland. 
I övrigt har jag mest lyssnat på FTP hela dagen så här får ni en fantastisk låt av dem. Tacka mig inte! 
 

Don't let me drown

 
Var (läs: VÄLDIGT) exited idag när Bring Me The Horizon släppte sin nya låt Drown. ALLTSÅ GOD! 
Alla fans verkar whina om att Oli inte skriker och att "man saknar de gamla BMTH". Men Oli har ju sagt att sen han varit på rehab känner han inte för att skrika längre. Han har skrikit i typ 10 år så det är väl ändå förståeligt? Men oh boy, han kan sjunga i alla fall. 
 
Men personligen ÄLSKAR jag det här! Jag älskar nästan alla låtar från deras tidigare album Sempiternal, och har inte riktigt fallit för deras tidigare album på samma sätt då det är väldigt mycket skrik i dem låtarna. Så jag kan väl förstå hur de som föll för deras tidiga musik kan tycka detta är konstigt för att komma från dem. 
Men denna låt föll jag för direkt. Lyricsen, musiken och känslan nådde verkligen fram till mig och gav mig en väldigt magisk känsla i kroppen på en gång. Jag tror och hoppas att detta album kommer bli grymt! Men man kan ju självklart inte dömma ett helt album efter en enda sång. Detta band är fantastiskt skickliga alltså hela bunten. Och helt grymma live! Sen Jordan blev medlem i bandet har de fått ett så coolt sound, med synthen och han har verkligen bidragigt positivt till bandet. 
 
Förstod mig först inte på musikvideon. MEN ALLTSÅ VA? De bara står ju där helt uttryckslösa och har ju ingen inlevelse?!?! Oli bara står där med handen i byxfickan och rör knappt på munnen? Det var inte den Oli eler det bandet jag såg live? Sen insåg jag att det var själva grejen till en början. Hahaha. Fick mig ett gott skratt sen istället. Men älskar dock slutet på videon (alltså typ efter 2:50) och den delen av låten är så himla... alltså idek. Asdfghjkl. Jag är bara överväldigad av A LOT OF FEELS RIGHT NOW AND I'M THINKING IN ENGLISH!
 
Åååååh, börjar sakna att se all these beautiful people spela live. Det ska jag göra snart igen annars vet jag inte vad jag gör. Alltså åååååååååååååååååååååååååååååååååååååh.

But time is on your side

 
  
Kände att det skulle bli jätte skönt att få sova ut idag, eftersom vi har hemstudiedag men såklart vaknar jag vid sju i alla fall. Jahapp. Thanks a lot, I guess.
I alla fall så har jag ju lite pluggande att göra så det är väl bra att bara få det gjort helt enkelt. Ska sätta mig med det nu.
 
På tal om ingenting annat; Julia kom fram till mig i skolan igår och gav mig ett halsband som hon hade gjort och köpt till mig och som det stod "Assbutt" på. Har ni inte sett Supernatural så kanske ni inte förstår men alltså seriöst vad gullig vän jag har, hahaha. Hon känner mig väl. (här är en bild på halsbandet också)
 
Här är lite musik, because it makes everything better.

My love

 
 
 
 
Mitt humör har varit lika färgglatt som mina kläder idag... Inget solskenshumör alltså. Jag orkade inte ens med hela skoldagen + att mitt hår är kaos som ni kan se - men vet ni vad? Det gör absolut ingenting för jag fick träffa min älskade kisse idag. Vi åkte nämligen förbi hemma hos pappa när vi skulle skjutsa Frida till stallet och gissa vem som kommer springande när vi kommer dit? Som jag saknar min älskade katt när jag inte får se honom på ett tag. Han gör allt så mycket bättre. Vi gjorde det vi oftast gör och helt enkelt bara satt på köksgolvet och gosade. Åh, vad jag älskar denna katt. Just nu när jag mest är fylld av negativitet, missnöje och andra mindre positiva saker och inte kan säga att jag verkligen älskar mycket, så kan jag fortfarande utan att tveka en sekund säga att den här lilla individen älskar jag av hela mitt hjärta. Bästa kisse terapin. ♥
 
Bjuder på lite musik, för att jag kan. Vem säger nej till musik liksom?

I will breathe in all the truth I can stomach if it keeps you alive

 
 
 
 
Har blivit en rätt oproduktiv dag idag. Inte för att jag brukar åstakomma särskilt många underverk andra dagar men idag kände jag redan när jag vakade att jag bara ville stanna kvar i sängen. Så de första timmarna vart spenderade inlindad i massa filtar och tittandes på Sherlock. Gick faktiskt med på en promenad vid stallet när vi skjutsade ut Frida. Gick med mamma, Janne och Rocky (Jannes hund). Blir så glad av att se att det är väldigt stora hagar där runt om kring. De är gigantiska i jämförelse med det man oftast ser idag. En fröjd för ögat är det att se. Så borde alla hästar få ha det, inte små leriga paddockar som inte är mycket större än boxarna.
-
Har tyckt väldigt mycket om Foster the People sen innan men häromdagen satt jag och lyssnade igenom hela deras nya album "Supermodel" och förälskade mig ännu lite mer i dem. Den här låten, Best Friend, Goats in trees (de har bästa titlarna på sin låter, shhh) och Fire escape är favoriterna. ♥ Sen gillar jag självklart flera låtar från "Torches" också.

Gotta let it happend

 
Världens bästa band. Åååh, älskade Paramore. Den här låten är så fin också så jag tror jag gråter lite p.g.a. perfektion.

It's all uphill from here

 
 
 
Bilderna är från ett tag sen när jag och Major tog en promenad och vi hälsade på två hästar. Vet inte varför men gillar verkligen första bilden för att alla fyra utrstålar något form av lugn just på den bilden. Roligt möte faktiskt, trots att det nästan bara var de två andra hästarna som var intresserade av att hälsa medan Major hade fullt upp med gräset utanför hagen. Varför är jag inte förvånad? Much love to this horse. ♥
 
Bjuder även på lite musik här under tänkte jag för att liva upp stämningen lite:

Bråvalla!!! (varning för mobilbilder och långt inlägg)

 
 
 
 
 
Bild 1/5: Bring Me The Horizon - Bild 2/6: Imagine Dragons - Bild 3: Lana
 
Ursäktar lite sen update om Bråvalla, varit upptagen helt enkelt. Gårdagen var i alla fall helt grymt bra. Vet knappt hur jag ska beskriva det egentligen. Är väl inte den mest typiska festival-personen men det var galet härligt ändå.
Vi kom precis i tid för att Bring me the horizon skulle börja spela, var lite rädd att vi skulle missa dem ett tag. Sen såg vi hela deras performance och wow säger jag bara. Det var verkligen sjukt coolt att få se de live och känna hur musiken dunkar ändå in i benmärgen. Riktigt mäktigt alltså. När de skulle spela sista låten så hade de inte spelat Sleepwalking än så jag hoppades innerligt att de skulle spela den och DET GJORDE DEM. Magiskt var det. Och Oli's accent och hans leende är ju bara för gulliga så jag avlider lite.
 
Sen såg jag vi även på hela Imagine Dragons framträdande och det var helt klart det bästa med dagen. Var helt mållös efteråt. Wow, wow, wow, wow, wow. De är helt stört begåvade hela bandet och så himla bra live verkligen. Dan (sångaren) verkar som en så himla trevlig kille och de verkar ha båda fötterna på jorden. Han sa tack efter nästan varje låt och verkade så himla tacksam för allt och förklarade att "we don't take any of this for granted". De lät sjukt bra och stämningen i publiken var verkligen på topp, alla var glada och sjöng med, klappade i takt och det var coolt att få stå där och sjunga med tillsammans med Dan och alla andra i publiken. Vart rätt överlycklig när de började spela Amsterdam då jag inte förväntade mig det. De avslutade med It's time, Demons och sen Radioactive så då sjöng ju alla med lite extra. Kan skriva värsta novellen om deras framträdande för det var så bra och så mycket som hände och ååååh. När de kommer till Sverige nästa gång vill jag VERKLIGEN gå. Har ni inte sett de live måste ni verkligen göra det, för det är en riktig upplevelse.
 
Efter det såg vi lite av Lana del Rays framträdande och lyssnade på några låtar med Iron Maiden innan vi åkte hem. Vi gjorde ju såklart mycket annat under dagen och det var ju många andra som spelade men det skulle bli alldeles för långt annars. 
Inte det mest intressanta inlägget men jag kände att jag var tvungen att skriva om det för det var så magiskt. Skulle kunna skriva flera sidor till men det har jag inte tid eller ork för så det blir en annan gång. Är i alla fall så lycklig när jag tänker på det nu efteråt. 

Earcandy

 
Ett urval av låtar från min spotify-lista. Min musiksmak är väldigt varierad, jag vet. Förstår mig knappt på den själv ens. Hahaha. Lyssnar även på en del band förutom dem här, t.ex. Sleeping with sirens, Imagine Dragons, Mumford & Sons, All Time Low, Daughtry, Memphis May Fire och Mayday Parade.

As the sun went down we ended up on the ground

 
Vet inte riktigt om jag kan ursäkta för bloggningen. För jag har inte haft lust eller ork att blogga eller fota just nu. Julia sov även över här över natten, så vi kollade på Skyfall och har annars pratat och skrattat mest. Hon är nog en av de få personer jag verkligen kan må riktigt, riktigt bra med i dagsläget. Nu har hon åkt hem för att jag är stallvärdinna imorgon i 6 timmar men hon kommer hit senare på dagen och så ser vi på CATCHING FIRE. Asdfghjkl, exiteeeeeeeed.
Åååååh, ni måste föresten lyssna på låten under bilden. För den är så himla fin och Vic skriver så fina texter. "Darling, you'll be okay".

I don't even know myself at all, I thought I would be happy by now

 
 
Jag har så jäkla mycket känslor och tankar just nu. Den första versen i den här låten beskriver det ganska bra tycker jag. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, jag är ett känslo-vrak just nu. Jag har börjat få extrema sömnproblem, jag har egentligen haft stora sömnproblem hela livet men nu har jag inte sovit riktigt "bra" på tre månader ungefär, och massa följd grejer av det och jag mår inte bra fysiskt då heller. Flera av mina fobier har även blivit riktigt illa på senaste så jag ska faktiskt och prata med någon nästa Fredag för just vid dessa punkter mår jag inte alls bra just nu. Jag vill gärna skriva om postitiva saker, men just nu vill jag helt enkelt bara skriva av mig. Förlåt om jag stör. 

Try to forget love, 'cause love's forgotten me

 
 
 
Igårkväll, efter att jag kom hem från Grönan med huvudvärk, så fotade jag lite självporträtt. Helt ärligt är det väl inte det bästa jag vet, då jag anser själv att jag inte göra mig bra på bild alls. Därför föredrar jag då att köra på "allt hår i ansiktet"-poser av olika slag.
Hade det i alla fall väldigt trevligt på Grönan trots vissa regnskurar då och då. Jag har sjukt fina vänner, bara så att ni vet. Har saknat dem hela sommarlovet så det var kul att få träffa dem, bara synd att Max inte kunde följa med som sagt.
I alla fall, idag ska Frida ut och rida gamlingen i den nya repgrimman vi köpte för några dagar sen så jag hänger väl med som mentalt stöd. Skämt åsido. Jag kommer mest sitta i bilen och tråka och sen agera skitjobbig, ofrivillig ridlärare även fast Frida inte vill det som den snälla storasyster jag är. Helt enkelt det vanliga. Men tills vi åker lyssnar jag på Decoy av Paramore. Den låten är sjukligt bra, därför fick rubriken bli från den låten. LYSSNA PÅ DEN! 
Tidigare inlägg