Kanske är det inte mitt att ifrågasätta hur andra resonerar kring vissa saker men när jag snubblade förbi några kommentarer på videos kände jag att jag inte riktigt förstod resonemangen faktiskt. Jag strävar oftast efter att vara så öppensinnad jag kan men ibland blir man ju bara lite förbryllad över hur folk tänker. 

 

Jag reagerar sällan på saker som inte har med djurens välmående att göra. Diskutioner om vilket träns eller schabrak som är snyggast är inget jag håller mig till att ifrågasätta även om jag tycker annorlunda kring något. Jag vill inte peka ut någon på grund av att du t.ex. rider engelsk eller western ridning utan vilken kategori folk väljer att sätta sig själv under kunde jag inte störa mig mindre på helt ärligt. Folk verkar helt enkelt ha en tendens att vilja sammanfatta alla oss som går emot det moderna förhållningssättet som "NH-ryttare". Det verkar som om de tror att vi bara vill få över de på "våran sida". Men det är inte det jag menar med det jag skriver. Jag försöker inte frälsa någon in i någon hästfilosofi för att den jag är en del av är den enda rätta, jag bryr mig enbart om hästarna välmående och kämpar för djurens rätt - simple as that.

 

• • • • • • • • • • • •

 

 

Jag fann på en video där en tjej ramlar av på en hopptävling efter att ha tilldelat hästen ett rätt rejält slag med spöt några hinder innan och precis innan hon ramlar av ser man att hon är påväg att slå igen men då hästens stannar ramlar hon av istället. Så här lyder en av kommentarerna på videon:

 

---

 

Jag har markerat i rött det jag mest reagerade på i denna kommentar. 

Som ni förhoppningsvis redan förstår fick denna tjej lite negativ respons på sin video. Och lägger man ut en video där man slår sin häst med ett spö så känner jag väl att det inte är konstigt att folk säger ifrån. 

Tillbaka till kommentaren känner jag mest mig ledsen över att man resonerar så här. "Du känner din häst så om du behöver slå till honom, gör det!" Okej, så känner du din häst och känner för det har du all rätt att slå den?! Först och främst tror jag inte på att kunna äga en annan individ. Visst ser dagens samhälle ut så att det är en människa som står som ägare på en häst men jag tycker inte det ger en anledning att missbruka individen och göra annat än saker som gynnar dem. Jag vill inte kalla mig för någons ägare utan enbart deras vän, oavsett om jag stått under "ägare" på några papper. 

I alla fall så är det en grymt dålig anledning till att man får slå hästen. Bara för att det är din häst och du känner den ger det dig ingen rätt att göra den illa. Att stoppa in metallbett i munnen på hästen, dra i det så mycket du känner för, trycka med sporrar i sidorna tills det blir märken och att slå hur hårt man vill med spöt är tydligen helt okej idag.

"Det är en häst, den behöver bli tillsagd vad den ska göra och ibland är ett spö sättet man gör det på". HUR SJUK ÄR DÅ INTE DET PÅSTÅENDET?

På riktigt. Hur hjärntvättade är vi? Hur hemmablinda kan vi bli? Det är så vanligt med djurplågeri i hästvärlden att vi säger att hästarna behöver det, som om det vore en naturlag och en viktig del i hästens överlevnad. Som om de föddes med träns, sadel och ryttare på ryggen.

Nej, jag blir så ledsen. Så himla, himla, himla ledsen att man resonerar så här. Som om hästar vore själlösa monster som är ute efter att göra oss illa och därav måste tillrättavisas och bestraffas. Jag skulle nog mer säga att det är de där på övervåningen som oftare är själlösa monster. 

Hela den grejen är ju bara en tradition som vi inte tänker efter kring idag. Vi är så vana vid att hästar rids med spön att vi inte lägger någon djupare tanke kring det. Och spön används ju sällan för att förfina någon kommunikation utan används ju för det mesta som bestraffning eller framåtdrivande.

 

Jag är inte emot redskapet egentligen utan precis som mycket annat endast skeptisk till sättet det används på. Egentligen är det ju inte spöet som är problemet i det hela, problemet är ju att med redskapet ger man sig själv och andra tillåtelse att slå hästen av någon anledning. Problemet ligger hos först och främst hos människorna.

Jag kan förstå mig på dressyrspön om de endast används som en förlängd arm, jag kan förstå Bent Branderups lära där man använder en torkad kvist som går av om den används för hårt - men jag förstår mig inte riktigt på korta spön. Du når inte mycket längre med den utan den är bara till för att slå våra hästar. Oavsett om du gör det lätt eller hårt så tilldelar du ändå ett slag för det mesta med ett sånt spö. Folk försöker sockersöta det till att du bara försöka hjälpa hästen och ge den mer framåtbjudning o.s.v. men faktum är att precis som med bett är det enda som händer att hästen till varje pris vill undvika smärtan och därav gör som den blir "tillsagd". Är det så här det ska vara? Ska vi enbart använda spön för att få våra hästar att göra som vi vill?

 

Att slå ett djur är ett tydligt fall av djurplågeri, så vida du inte är ryttare och det utsatta djuret är en häst tydligen...

Skulle du slå en hund offentligt (t.ex.) blir du med största sannolikhet polisanmäld medan du kan anmäla någon som slagit sin häst med ett spö under en tävling utan att det blir uppmärksammat alls. Hur kommer det sig att denna ryttare gick ifrån denna tävlingen helt utan att någon reagerade? Är det inte djurplågeri oavsett vilket djur det är eller har jag fel?

Djurplågeri är djurplågeri enligt mig. Vare sig det är fysiskt eller psykiskt våld det handlar om. Ridning och hästhantering har gått så långt att saker som dessa inte uppmärksammas ordenltigt. Hästar utsätts för våld vareviga dag utan att allmänheten sätter ner foten. Hästar är ju tydligen för oss att bruka på våra egna vilkor och för vår egen vinnings skull, hästarna behöver ju sättas på plats och bli tillrättavisas när de inte ger oss det resultat vi söker. Om det betyder detta några slag eller sparkar eller drag gör inget - det är ju hästar trots allt. 

 

 

Vart går då gränsen? Vart går gränsen till att det faktiskt blir plågeri? Hur hårt kan man slå innan det är fel? Åsikter kring just det med hur hårt man kan slå verkar vara rätt olika från person till person men samtidigt reagerar folk sällan när det ekar av slag från ett spö genom hela ridhuset för att man är så van. Enligt mig tycker jag att så fort du använder ett spö i bestraffande eller framåtdrivande syfte är du ute på fel spår. Så fort det övergår till slag eller rapp oavsett 'styrkan' tycker jag du är grymt ute på fel spår. 

Ska man förbjuda spön överhuvudtaget eller blir det orättvist mot de som faktiskt använder det utan att göra illa hästen? Måste det vara ytliga sår för att det ska kunna uppmärksammas eller kan det vara så att hästen faktiskt mår dåligt av det och får ont trots att det inte är stora öppna sår? Och varför är det först när det är stora öppna sår eller när en häst är extremt mager som det blir klassat som djurplågeri? Kan det vara så att hästen blir plågat av sånt som vi är för blinda för att se?