Bella & Dilba #2
Lite blandade bilder på finisarna igen. Vi var ju bland annat inne i skogen och fotade också för att få lite mer skugga. Dock blev ljuset ändå ganska konstigt och lite svårredigerat.
Just nu sitter jag förmodligen och är påväg till Gamleby med skolan, vi är ju där en gång om året så jag är där tills på torsdag. Har försökt få till någar tidsinställda, som detta inlägg då, så ni ska få ha något att se på så länge. Vi hörs på torsdag! Och efter det har vi hand om Major till på måndag. WOHOOOO!
Lycka
Åh. Världens allra och helt klart bästa häst. Hade nästan glömt hur fantastisk han är. Verkligen en på miljonen. Finns ingen som är så bra som denna häst.
Åkte som sagt ut tillsammans med Kerstin, ägaren, till Major idag. Länge sen jag mådde såhär bra. Han är så jäkla fantastisk alltså. Finns inga ord för honom. Och det var så skönt att kunna kommunicera med en häst och att vi båda förstår och känner varandra, bara kunna ställa raka frågor helt okomplicerat. I alla fall så red jag ut en runda och han var så otroligt glad. Öronen spikrakt framåt hela turen och det var så mysigt att känna att han tyckte om det. I skogen så skulle han såklart köra på de dummaste vägarna så fick nästan alltid grenar i ansiktet och vi skulle gå kors och tvärs men han var så nöjd. När vi kom ut ur skogen så travade jag ganska långa sträckor längst en väg. Efter det tog jag av repgrimman då jag knappt använde den. Travade även lite utan den och det gick bra, kändes nästan som han tänkte övergå till galopp ett tag. Och det är verkligen inte varje dag han själv föreslår galopp så det var roligt, blev dock bara trav som sagt. Har ju tidigare aldrig ridit i bara halsring på uteritt så det var härligt att få det gjort. Dock höll han inte med när jag frågade om halt när vi bara hade halsringen. Haha, han har ju svårt för halter just oavsett vilket huvudlag man har. Han var pigg och glad på hemvägen i alla fall.
Är i alla fall sjukt taggad för nästa vecka när vi ska ta hand om honom, trots att det bara blir fyra dagar och Frida tar honom två av dem. Jag får i alla fall spendera tid med honom, det är allt som räknas.
Bella & Dilba
Två bilder från dagens fotografering. Har massa andra att lägga upp nu. Himla mysigt var det i alla fall. Vi var runt på ett par olika ställen och fotade och trots att Dilba var allt annat än sammarbetvillig blev det faktiskt en del rätt bra bilder ändå till min förvåning. Det var så himla soligt så det var svårt att få något bra ljus överhuvudtaget och vissa bilder var helt omöjliga att redigera. Himla roligt var det i alla fall, Bella är en himla fin vän så att få spendera tid med henne är ju inte helt fel. Mer bilder kommer komma upp snart.
Imorgon ska jag ut till Major för första gången på två månader. Wow. Är på något konstigt sätt lite nervös nästan, men ändå så himla glad.
Living in ruins of a palace within my dreams
I brist på andra bilder fick det bli ännu en på på den söta kossan. Igår åkte jag hem från skolan då min hals svullnade upp ganska illa och nu har jag även gått och blivit förkyld och fått hosta. Att jag aldrig kan få vara frisk, eller åtminstone på den fysiska biten. Låter som en hes gås just nu. FUN FACT: jag är expert på att bli väldigt, väldigt hes när jag blir sjuk.
Kunde i alla fall ta mig till skolan idag och så och åkte även ut en kort stund till Melody. Hade inte tänkt göra något speciellt nu när jag är sjuk så lät henne bestämma vad vi skulle göra. Gick ut och hälsade i hagen där hon stod och åt hö. Hade planerat att om hon inte ville följa med så fick hon stå kvar helt enkelt, men efter en stund så valde hon själv att vi skulle gå och vi började gå bort tillsammans mot ligghallen, även idag utan grimma. Hon fick gå först men hon stannade efter ett tag och väntade in mig. Så gulligt. Gjorde inte så mycket sen utan hon var inte på humör för att göra något särskilt så jag borstade pyttelite (hon var nog lite trött på efter i söndags haha) och sen fick hon stå ute och äta lite gräs helt enkelt. Rätt mysigt att bara umgås också. Bra träning för mitt dåliga tålamod också, vill ju lätt att det ska "hända saker hela tiden" och mitt tålamod är verkligen något jag vill förbättra.
They say that just before you die, your life flashes before your eyes
Har haft en mysig häst-dag idag. Imorse var jag ute och red Fille. Han sken som en sol och var på toppenhumör. Ridningen gick bra, han var mjuk och superfin och sådär mysig som bara han kan vara. Dock gick galoppen inte särskilt bra. Han kändes rätt trött på något sätt och hade en tendens att hänga sig i högertygeln lite.
Efter det åkte jag ut till Melody. Vädret var så himla fint så vi stod ute när jag ryktade, hon var helt full av lera. Höll på i ungefär en och en halv timme och vi stod även och myste mest, hon somnade nästan när jag skulle få bort leran från ansiktet. Så fort jag slutade bad hon mig att fortsätta. Så himla mysigt att känna att hon faktiskt njöt av det i alla fall. Sen tog jag en lite kortare promenad fast med rätt mycket trav och sen fick hon stå en bra stund och äta gräs utanför stallet (översta bilden) innan jag släppte henne i hagen igen.
Paint it on your mirrors, on the back of your eyelids, drown it in your stomach, sing it in every word you say
Vet inte riktigt vad jag tycker om dessa bilder egentligen. Vet inte om jag tycker om dem eller inte.
Min dag har varit rätt psykiskt ansträngande, vissa dagar är det värre än andra. Det var i alla fall stallvärdinneridning idag och fick rida en häst som heter Senator. Till en början gick det super dåligt verkligen, han var väldigt okänslig på hjälperna vilket var konstig för mig när jag är van vid Melody nu och vi kom helt enkelt inte så bra överens. Men efter att vi körde race i galoppen, som var så himla roligt att jag bara störtlog och skrattade, så blev han positivare och då kunde jag rida med finare hjälper och då kom vi bättre överens.
Dagen igår hos Melody
Bilden här över är inte från igår men hade ingen annan. Gårdagen hos Melody var i alla fall väldigt mysig. De andra hästarna var inne i ligghallen så tog grimman och skulle ut och hämta henne, men hon föreslog att vi kunde gå tillsammans utan grimman. Så det körde vi på. Tog inte på grimman för än vi skulle ut på promenad så hanterade henne löst vilket jag faktiskt inte gjort tidigare. När jag skulle ut på promenad så insåg jag när jag hade gått ut och stängt grinden att jag glömt släppa loss de andra två hästarna och ingen annan var i närheten, så la grimskaftet på marken och var tvungen att lämna henne obevakad och lös och var någonstans lite orolig att hon skulle gå iväg men hon stod kvar så snällt där ute som jag hoppades på. Promenaden gick också bra. Travade ganska långa sträckor vilket var ganska jobbigt för oss båda, travade även upp för våran favoritbacke där vi alltid travar. Efteråt stod jag och kliade henne massor vilket hon verkligen älskar. Filmade lite med min mobil och mamma filmade lite med kameran så här har ni lite oredigerade klipp från igår. Kom ihåg att se i HD.
Earcandy
Ett urval av låtar från min spotify-lista. Min musiksmak är väldigt varierad, jag vet. Förstår mig knappt på den själv ens. Hahaha. Lyssnar även på en del band förutom dem här, t.ex. Sleeping with sirens, Imagine Dragons, Mumford & Sons, All Time Low, Daughtry, Memphis May Fire och Mayday Parade.
En ganska liten Sofia
Titta vad mamma hade ställt fram i mitt rum! Dessa två bilder är alltså de första som finns på mig. Jag var ju inte direkt särskilt stor direkt. Nu sitter de i alla fall på hyllan jag har i mitt rum.
Jag hoppas att ni har haft en bra dag. Själv har jag haft en rätt konstig dag. Helt okej i skolan, var med Julia hemma och kramade om henne riktigt mycket när hon åkte hem. Sen så ringde några och sa att dem hade sett Qastor, som har varit borta i en vecka nu, så vi åkte och hämtade honom. Har var egentligen ganska nära oss men vi tror att någon av grannkatterna har skrämt iväg honom eller något. Men han är i alla fall hemma vilket är skönt.
Tänker inte gå in på detaljer nu men kan säga att jag kommer ha en rejält jobbig dag imorgon i alla fall. Svårt att förklara och orkar som sagt inte gå in på detaljer. Allt kan sluta bra så det är ingen fara.
IDAG FYLLER I ALLA FALL MIN KANIN MARIO 3 ÅR SÅ GRATTIS TILL HONOM! ♥♥♥♥♥ Var hos pappa en stund så jag hann gosa lite med honom i alla fall.
Vårkänslor
Ute på min och mammas lite promenad igår fotade jag lite blommor. 99% av bilderna blev verkligen jätte dåliga, haha, nästan skrattretande dåliga faktiskt. Men jag vet inte riktigt varför bilderna jag tar just nu sällan blir särskilt bra. Måste nog få till någon inplanera photoshoot snart. Men har faktiskt två stycken på gång. Bella frågade mig igår om jag ville fota henne och Dilba någon dag, om någon minns så fotade jag henne och hennes förra medryttarhäst Nisse för nästan två år sen, för att Dilba ska även hon ska säljas nu. Jätte trist verkligen då Bella har lagt ner så otroligt mycket tid på den superfina ponnyn och varit den som ridit in henne och allt. Sen har även jag, Bella och Julia tänkt fota någon dag så vi får hoppas att det blir av så jag kan ha lite nya bilder för en gångs skull.
More foodography
Har börjat tycka väldigt mycket om att fotografera mat på senaste tiden. Vet inte riktigt vart det kommit ifrån helt plötsligt. Har haft en ganska jobbig skoldag, den var inte jobbig för att det var mycket som hände utan det var helt enkelt bara en jätte jobbig dag när allt bara känns riktigt jäkla tungt och har bara varit deppig. Men det blev lite bättre när jag kom hem och fick ta det lite lungt, äta det ni redan sett på över, dö lite för att det var så gott och även gå ut på en liten promenad med mamma. Glad att min mamma kan få mig i att må bättre i alla fall. ♥
Mer söta ko-bilder och rolig nyhet (!!!!)
Lite fler söta bilder från i söndags. Ska verkligen försöka fota fler av kossorna någon mer gång, när inte 95% av dem står så långt bort att man inte kan få bild på dem. Var i alla fall ute hos Melody igår då som sagt igen och hanterade henne från marken och hade lite bommar och ett hinder framme. Det började grymt bra. Först kände jag verkligen så stor skillnad sen innan och det kändes toppen, men jag råkade hålla på lite för länge vilket gjorde att hon tröttnade och då var jag inte längre ett alternativ att lyssna på så inget funkade. Fick gå och släppa henne i hagen med att ha avslutat det så. Lite trist. Vet i alla fall det till nästa gång.
Till den roliga nyheten då: Så här är det att Majors ägare åker iväg den 2:a april och är borta i en vecka och då ska vi ha hand om honom. Gissa hur glad jag blev?!?!? Dock missar jag de två första dagarna då jag är i Gamleby med skolan. MEN ÄNDÅ. Aaaaah. Så sjukt glad. Ska förmodligen åka ut och hälsa på honom någon gång nu, har inte sett honom på två månader. Världens finaste häst.
Jag & Melody igår
Vi körde på en till promenad igår också, mamma tog även lite bilder som blev rätt fina. Vill verkligen bli bättre på att variera arbetet från marken, just nu blir det liksom bara promenader. Idag ska jag ut en kortare stund igen och hade förmodligen tänkt träna lite toleransträning på deras "ridbana" (den är ju inte helt färdig men går att vara på i alla fall) dem har, om jag hittar något bra. Sen har de lite bommar och hinderstöd så tänkte väl se om vi kan göra något med det, kanske testa att hoppa lite och se vad hon tycker. Hon håller ju just nu inte för uppsutten hoppning, förutom stockar och diken i skogen, så det kan nog vara kul för henne. Har lite slut på idéer och vill ju samtidigt väldigt gärna kunna variera vad vi gör. Så får försöka tänka ut vad med jag har tillgång till att göra.
Vill även tacka för lite bättre statistik igår. Jätte roligt verkligen! Den har legat i botten nu när jag har varit lite off.
Highland Cattle
Idag innan jag åkte ut till stallet tvingade jag mamma att stanna vid en kohage, där det bara står Highland Cattle-kor, som finns bara en liten bit ifrån stallet. Alla andra stod en bra bit ifrån förutom en som stod när staketet så jag kunde fota den. Så himla gulliga djur verkligen, fick mest lust att ta med en hem.
Close-ups
Försökte fota Fille lite i boxen igår. Det gick sådär då jag bara hade mitt 50mm objektiv och inte riktigt kunde få med ens hela huvudet framifrån. Så fick tänka i lite nya banor och fota lite mer närbilder.
Han var i alla fall ganska uppstressad igår. Märkte det så fort jag kom dit så körde mitt vanliga att jag bara sätter mig i ett hörn ett tag. Efter ett ganska bra tag lugnade han ner sig och jag frågade om jag fick börja borsta. Han är ju lös så vill han inte kan han hur lätt som helst gå i från mig men han stod kvar och stod och halvsov. Några gånger vart han uppe i varv igen när folk gick förbi men lugnade sen ner sig igen. Hörde sen av Matilda att han hade varit helt galet uppstressad tidigare och nästan inte kontaktbar när han gick lektion, så det kändes skönt att han lugnade ner sig lite i alla fall.
Kontrast
Satt och försökte redigera dessa två bilder, som jag tog när vi åkte ut med mammas kompis till stallet hon har sin unghäst som jag skrev om för ett tag sen. Färgerna på dessa två bilder var helt konstiga så tillslut gjorde jag dem svartvita och tyckte mycket om kontrasterna mellan färgerna på hästarna, alltså den lilla vita ponnyn som står lite längre fram som förövrigt var super gullig. Sorry för mycket hästbilder just nu.
Gårdagen var väldigt konstig helt ärligt. Var först och pratade med min läkare och fick direkt efter åka och ta ett blodprov jag har undviktigt att ta ett bra tag nu, har extrem fobi för vassa föremål (aikomofobi) som t.ex. nålar men nu fick jag det gjort i alla fall. Åt sen sushi med mamma på stan och hann där knappt vara en timme i skolan innan jag skulle iväg och prata med en annan så jag for lite kors och tvärs hela dagen. Idag ska jag i alla fall försöka ta det lite lugnare. Ska ut och krama på lill-ponnyn en stund nu hade jag tänkt.
Hoppas ni får en toppen dag!
Just talk yourself up and tear yourself down
Här över här ni flockledaren i hagen hos Melody. Det är samma nordsvensk som jag la ut bilder på för ett tag sen.
Igår var jag ute hos Melody en sväng. Gud vad den hästen kan vara annorlunda från en dag till en annan. Igår hade det tagit slut på hö i hagen så hon var väldigt hungrig och när vi gick ut på en promenad så var hon ofta ner i i diket och åt. Oftast lät jag henne stå där en stund. Upp för en ganska lång backe började hon trava så jag joggade även jag och vi travade upp för hela backen. Vi travade även några andra sträckor. Träffade även på fyra hjortar som stod kanske tio meter ifrån oss. Efter en stund föreslog Melody att vi skulle vända tillbaka och gå hem så då gjorde vi det. Först vart hon lite ivrig och tyckte att vi skulle trava hela vägen hem men tillslut lugnade hon sig. När vi kom tillbaka tog jag av grimman och började springa bort mot dem andra hästarna och Melody följde glatt efter i trav. Dock stannade hon efter ett tag och stod där och väntade på mig. Sen travade vi, denna gången med henne i täten tillbaka till ligghallen. Hon verkade vilja leta efter mat där istället så då sa jag hejdå och åkte hem.
Jag får det att låta lite bättre än vad det är. Men vi har mycket att träna på. Vill verkligen försöka få en jämn relation mellan henne och mig nu, där både får bestämma. Jag har själv mycket att träna på och det är sjukt hur förlåtande den här hästen är och att hon fortfarande tror på mig när jag inte ens gör det själv. Men det känns trots det som att markarbetet med henne börjar gå bättre så jag tror att jag skippar ridningen ett tag nu, vi har nog inte riktigt kommit dit än egentligen.
Ridpass i solnedgången
Igår red jag Melody en stund på ridbanan som ligger någon kilometer ifrån stallet. Det gick allt annat än bra. Dessa bilder blev väl bra men har raderat typ 90% av bilderna då det såg HEMSKT ut, usch. Hon var super spänd och flög iväg i galopp x antal gånger. Men det var helt och hållet mitt fel som inte kunde hantera situationen och som inte kan rida överhuvudtaget. Det känns så himla jobbigt verkligen. I söndags så kändes det verkligen som det här började bli något men som vanligt förstör jag det istället. Hon är en sån fantastiskt fin häst vilket jag inte gör rättvisa utan bara förstör henne så det känns som hon förtjänar bättre. Nej, jag ska inte sluta ta hand om henne, kanske bara inte sitter upp i sadeln på ett tag bara, verkligen inte men det känns som sagt jobbigt att jag aldrig kan göra något rätt.
There's nothing that a hundred men or more could ever do
Sorry att jag skriver detta lite sent, har inte haft tid. I söndags i alla fall vart det mycket häst. Hade världens mysigaste morgon ute hos Melody. Hade det först bara mysigt i hagen och gjorde saker på hennes vilkor och kände hur mycket hon uppskattade det. Hon var super mysig och glad och även på promenaden var hon super lugn. Vi joggade även ganska mycket.
Efter det for jag ut till ridskolan och hoppade Fille. Inga kommentarer om hoppasset. Är bara så sjukt arg, inte på mig eller Fille. Vill inte hänga ut någon så ska inte skriva något mer. Själva hoppningen i sig gick helt okej, verkligen inte bra men inte dåligt.
Oh vad jag har saknat denna ponny
Jätte gamla på mig och världens finaste ponny. Jag insåg nu när jag var ute och skötte om honom hur sjukt mycket jag har saknat honom och vilken fantastisk häst han är.
Vid lunch ungefär rymde han ur sin box och när de väl fått in honom igen så var han jätte uppstressad. Så jag gick in till honom, satte mig i ett hörn och bara tittade ner i marken och visade mig så avslappnad jag kunde. Tillslut lugnade han ner sig, kom fram till mig och stod och luktade på mig ganska länge och stod sen kvar. Han var fortfarande uppe i varv och så fort jag höjde handen reagerade han jätte starkt. Slappnade fortfarande bara av och kunde tillslut röra honom lätt vid ganashen. Efter någon halvtimme stod han helt stilla och halvsov när jag skötte om honom. Han är så fantastisk och underbar när man ger honom den tid och respekt han förtjänar. Kändes så skönt att känna att förtroendet inte försvunnit.
Ledarskap
Jag hade tänkt skriva lite om mina egna tankar och åsikter om just ämnet ledarskap. Jag vill bara först och främst förtydliga att detta är mina åsikter, jag menar inte att mitt sätt att se på är det enda rätta eller att allt annat är fel. Detta är mest åsiktsbaserat och har inte mycket med rena fakta att göra så jag menar verkligen inte att det jag tycker är rätt på alla sätt som sagt. Då är det sagt i alla fall.
Helt ärligt vet jag inte riktigt vart jag ska börja. Jag är väl lite kluven när det gäller ledarskap. Tycker i allmänthet att hela ämnet är lite som det här med hästens form. Det som skrivs och sägs av dem som räknas som "experter" kring ämnet är väldigt vettigt och tanken är god. Att man ska vara en trygghet för hästen och att den ska lita på ens ledarskap, där finns det ju inget fel direkt. Men det känns inte riktigt som det är det man får se sen. Och med det menar jag inte att alla gör fel, precis som att ALLA verkligen inte rider sina hästar fel så finns det såklart folk som tror på ledarskap som gör det på ett bra sätt. Men jag känner helt enkelt att man ändå allt för sällan ser ett sunt ledarskap faktiskt.
Många är ju väldigt inne i att gå efter ett naturligt sätt att ta hand om hästar, vilket jag på MÅNGA sätt håller med om. Jag tycker det är super bra att många börjar tänka efter på vad dem gör och väljer t.ex. att gå över till bettlösa alternativ och lösdrift och sånt. Man ibland tror jag man lätt kan ta det till överdrift. För det är inte vildhästar vi handskas med längre, det är domesticerade hästar. Fast vildhästar och dagens tamhästar är lika på många, många sätt. Att det är tamhästar är ingen ursäkt till all utrustning man sätter på och till att låta sin häst stå inne i en box dygnet runt. För skillnaden där är att där gör du sällan något för hästen bästa egentligen, det gör du för du ditt eget bästa för att ha kontroll över hästen. Personligen tror jag inte längre på "kontroll".
Det blir i detta fall så att för att vi vet att hästar är flockdjur som då har en flockledare så behöver varje häst en ledare som styr över dem för att kunna överleva. Och visst, många hästar mår bra över att ha en ledare eller en "vägvisare". Det är deras trygghet och i det vilda klarar de ju sig inte utan en flock. Men det är trots allt här jag känner mig lite kluven.
Jag tror inte riktigt på att man på alla sätt kan blanda ihop hästens betéende och samspel med andra hästar med hästens samspel med oss människor. Hästar är inte dumma. De fattar med största sannolikhet att du inte är en häst, dem är väl medvetna om att du är ett rovdjur bara genom din lukt och dit sätt att bete sig och röra sig och därför är ju hästar av naturen oftast misstänksamma mot oss. Och hur konstigt är det egentligen? Och jag tror det är där det kan gå så fel. Att kunna läsa av hästar och genom att lära sig hur just din häst umgås med andra hästar kan man lära sig väldigt mycket på men det är inte allt som man kan gå efter. Jag tycker att det egentligen inte riktigt handlar om att hästar "behöver" en ledare utan det är mest vi människor som bara har ett behov av att ha kontroll över allt som kommer i vår väg. Vi människor vill egentligen bara ha makt och att ha kontrollen över ett så stort djur ger oss väl mer makt.
Och jag tror även att vi glömmer att hästen även söker efter andra relationer. Den söker inte bara efter en ledare, en häst har också vänskapsband. Kolla bara i en häst flock, det är klart att vissa hästar är mer vänner med varandra än andra. Så varför är det då så förutbestämt att vi måste just vara hästens ledare? Och vad är det som gör att vi utnämner oss själva till hästens ledare? Varför kan vi inte bara vara en annan medlem i flocken och bara en vän till hästen?
Att välja att försöka bli hästen ledare och att sträva efter att på ett schysst sätt tillsist bli en trygghet och en säker ledare för hästen säger jag inte på något sätt är fel. Det är det verkligen inte. Men jag tycker just att det här att man strävar så himla mycket över att få vara hästen ledare känns helt enkelt som slöseri på tid och det är oftast där folk blir lite för maktgalna och inte tänker på att det är hästen som ska få välja vem som är ledaren.
Jag är även skeptisk till att hästen faktiskt skulle se dig som en flockledare. Hästen spenderar i det vilda 100% av sin tid tillsammans med sin flock och i genomsnitt är väl de flesta ute några få timmar om dagen hos sin häst. Så jag är ganska säker på att hästen vet att du inte är en del av hästflocken. Det jag personligen tror på själv är att du kan vara en bra vän till hästen och att du är någonting utanför hästflocken och du kan ju vara en trygghet för hästen och kanske kan hästen tycka att du är ett exempel värt att följa och välja att lyssna på vad du har att säga.
Människors kontrollbehov visas så tydligt när man ska hanterar hästar. I dagens moderna hästhantering så bryter man så ofta psykiskt ner hästar att jag blir illamående. Kan skriva mer om psykisk nedbrytning en annan gång om det är så. Man ska ha kontroll över vartenda steg hästen tar och när hästen säger emot så vägrar vi att lyssna, även när de skriker efter hjälp så bestraffar vi dem bara för att vi tycker att det är "olater" och där tycker jag vi hamnar rejält snett. Det är där vi glömmer bort att hästar är livs levande djur, men känslor och åsikter om saker precis som oss. Vi blir så fast i att vi ska vara ledare att vi blir diktatorer. Men frågan är ju där; i vilken flock så bestämmer "flockledaren" över varenda steg alla andra hästar tar? Och vem skulle välja en diktator som ledare framför en demokratisk ledare egentligen?
Här väljer Major odramatiskt (trots att han ser sur ut just på bilden) att gå ifrån mig en bit, han kom tillbaka kort senare och kollade vad jag gjorde. Men att han ska stanna hos mig eller vilja vara hos mig hela tiden är inget jag förväntar mig eller tvingar honom till utan vill han gå i från mig låter jag honom göra det. Jag vet att han ändå kommer tillbaka några minuter senare och kollar till mig.
Om vi då tar Major som exempel har jag där valt att välja att bara se honom som en vän nu på senaste tiden. Och sen jag faktiskt började lyssna på vad han hade att säga och låta honom ta egna initativ och började fråga istället för att be om saker har jag märkt så stor skillnad på massa sätt. Jag har märkt en lyckligare och nöjdare häst i allmänhet, en häst som är mer villig att arbeta och vara tillsammans med mig och en häst som har frihet att uttrycka sin åsikter och har börjat våga förklara vad han tycker och känner för mig. För han vet att jag inte kommer bestraffa honom eller ignorera det han har att säga utan att jag oftast lyssnar och anpassar mig efter det. Men nu har man börjat visa vad han känner för mig, vågat säga nej och vågat visa när han inte är nöjd. Och det låter säkert konstigt att jag är stolt över det. Men Major är ju precis som vem som helst och är inte nöjd med allt och det är klart att han säger nej ibland. Och det är sällan så stora saker egentligen och har sällan varit rakt mot mig.
Det är mer en sån relation jag tror på helt enkelt. En relation där båda parterna har frihet att yttra sina åsiker om saker. Jag tror även på att respekt från båda håll är viktigt, hästen ska såklart ha respekt för dig och din åsikt men samtidigt ska du ha samma respekt för hästen och lyssna på vad den har att säga. Sen är hur det gör allt på vägen ganska oviktigt för mig och vad man väljer att ha för utrustning till detta är också upp till er. Jag själv är väl lite mer för att kunna trappa ner på allt så mycket som man bara kan. Och hurvida du väljer att se dig själv som hästen ledare eller vän är även helt upp till dig, bara du gör det på ett schysst sätt och att det passar din häst. För alla hästar är individer och allt passar inte alla hästar. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg.
Jag tror vi hästmänniskor idag måste lära oss att kunna lyssna mycket mer på hästen och tänka mindre på vad vi själva vill och istället faktiskt tänka på vad som är för våran hästs bästa och vad som är för vårat eget bästa.
Och oavsett vad du väljer att göra tillsammans med din häst eller vad du väljer att se eran realtion som så tror jag att det som räknas i slutändan är att ha en sunt hästtänk utan tvång och bestraffning och onödig smärta, fysisk som psykisk, din kunnighet om hur hästar fungerar fysiskt och psykiskt för att kunna göra att din häst har det så bra så möjligt och sist men inte minst; samspelet & bandet mellan dig och hästen. Oavsett om du är hästens vän eller ledare.
Now that it's all said and done
Finaste katten. Mamma har tagit bilden.
Vet inte hur mycket jag kommer behöva be om ursäkt för att jag inte uppdaterar. Men jag kan helt ärligt säga att jag inte orkar. Fysiskt sett kanske jag orkar och jag har väl egentligen tid. Men det är psykiskt på något sätt jag inte orkar med att blogga och lägga ner arbete på det. Har bara allt för mycket just nu och det fortsätter att läggas på mer. Är på humör för att kunna skriva av mig jätte mycket och långt men tänker inte göra det just nu. Och trots det har jag mått ganska bra, om man jämför med de senate veckorna då (jag menar skulle inte kalla det för att må direkt "bra), nu de senaste dagarna. Bara nu allt kommer på en gång.
Har på tal om inget alls ett åsiktinlägg som handlar om "ledarskap" som jag håller på och tänker skriva. Vad tycker ni om det? Skulle det vara kul att läsa om eller kan jag redan kasta idén i soptunnan?
Frida & Zander
Det var dressyrtävling i stallet idag så jag var där och kollade och fotade även, så här får ni två bilder på superfina Zander och min lillasyster. Inte många som startar dressyr i hackamore eller vad säger vi?
Var även ute hos Melody en sväng efteråt och skulle ha blivit ridning på ridbanan men blev en jätte lugn uteritt. Det gick väl sådär. Har inte så mycket att säga riktigt, inget gick dåligt men kändes verkligen inte hundra. Förmodligen rider jag henne på torsdag också, då blir det första gången jag rider helt själv. Utan sällskap av annan häst så hoppas att det går bra.
So easily forgotten
En mysig promenad för att försöka tänka på annat och få ner ångestnivån, trots att det inte funkade så bra egentligen, i dimman. Tog ett par bilder och dessa tre var de som blev bra.
Härlig morgon
Imorse följde jag och mamma med ut tillsammans med hennes kompis till stallet där hon har sin treåriga häst. Hästen heter Carnilla och är den bruna på översta bilden. Skimmeln är en liten söt ponny som stod i en hage brevid. Var i alla fall super mysigt att åka ut dit. Kan helt klart säga att det var det finaste stallet jag varit i.
Carnilla var i alla fall en super mysig häst. Kändes inte som en en unghäst direkt. Så himla lugn runt allt. Jag fick borsta henne och kliade henne lite och blev kliad tillbaka. Sen longerade ägaren henne en stund och sen gick vi en kort promenad. En lagom mysig morgon ändå trots att dagen annars varit till största del dålig.
