Ledarskap
Jag hade tänkt skriva lite om mina egna tankar och åsikter om just ämnet ledarskap. Jag vill bara först och främst förtydliga att detta är mina åsikter, jag menar inte att mitt sätt att se på är det enda rätta eller att allt annat är fel. Detta är mest åsiktsbaserat och har inte mycket med rena fakta att göra så jag menar verkligen inte att det jag tycker är rätt på alla sätt som sagt. Då är det sagt i alla fall.
Helt ärligt vet jag inte riktigt vart jag ska börja. Jag är väl lite kluven när det gäller ledarskap. Tycker i allmänthet att hela ämnet är lite som det här med hästens form. Det som skrivs och sägs av dem som räknas som "experter" kring ämnet är väldigt vettigt och tanken är god. Att man ska vara en trygghet för hästen och att den ska lita på ens ledarskap, där finns det ju inget fel direkt. Men det känns inte riktigt som det är det man får se sen. Och med det menar jag inte att alla gör fel, precis som att ALLA verkligen inte rider sina hästar fel så finns det såklart folk som tror på ledarskap som gör det på ett bra sätt. Men jag känner helt enkelt att man ändå allt för sällan ser ett sunt ledarskap faktiskt.
Många är ju väldigt inne i att gå efter ett naturligt sätt att ta hand om hästar, vilket jag på MÅNGA sätt håller med om. Jag tycker det är super bra att många börjar tänka efter på vad dem gör och väljer t.ex. att gå över till bettlösa alternativ och lösdrift och sånt. Man ibland tror jag man lätt kan ta det till överdrift. För det är inte vildhästar vi handskas med längre, det är domesticerade hästar. Fast vildhästar och dagens tamhästar är lika på många, många sätt. Att det är tamhästar är ingen ursäkt till all utrustning man sätter på och till att låta sin häst stå inne i en box dygnet runt. För skillnaden där är att där gör du sällan något för hästen bästa egentligen, det gör du för du ditt eget bästa för att ha kontroll över hästen. Personligen tror jag inte längre på "kontroll".
Det blir i detta fall så att för att vi vet att hästar är flockdjur som då har en flockledare så behöver varje häst en ledare som styr över dem för att kunna överleva. Och visst, många hästar mår bra över att ha en ledare eller en "vägvisare". Det är deras trygghet och i det vilda klarar de ju sig inte utan en flock. Men det är trots allt här jag känner mig lite kluven.
Jag tror inte riktigt på att man på alla sätt kan blanda ihop hästens betéende och samspel med andra hästar med hästens samspel med oss människor. Hästar är inte dumma. De fattar med största sannolikhet att du inte är en häst, dem är väl medvetna om att du är ett rovdjur bara genom din lukt och dit sätt att bete sig och röra sig och därför är ju hästar av naturen oftast misstänksamma mot oss. Och hur konstigt är det egentligen? Och jag tror det är där det kan gå så fel. Att kunna läsa av hästar och genom att lära sig hur just din häst umgås med andra hästar kan man lära sig väldigt mycket på men det är inte allt som man kan gå efter. Jag tycker att det egentligen inte riktigt handlar om att hästar "behöver" en ledare utan det är mest vi människor som bara har ett behov av att ha kontroll över allt som kommer i vår väg. Vi människor vill egentligen bara ha makt och att ha kontrollen över ett så stort djur ger oss väl mer makt.
Och jag tror även att vi glömmer att hästen även söker efter andra relationer. Den söker inte bara efter en ledare, en häst har också vänskapsband. Kolla bara i en häst flock, det är klart att vissa hästar är mer vänner med varandra än andra. Så varför är det då så förutbestämt att vi måste just vara hästens ledare? Och vad är det som gör att vi utnämner oss själva till hästens ledare? Varför kan vi inte bara vara en annan medlem i flocken och bara en vän till hästen?
Att välja att försöka bli hästen ledare och att sträva efter att på ett schysst sätt tillsist bli en trygghet och en säker ledare för hästen säger jag inte på något sätt är fel. Det är det verkligen inte. Men jag tycker just att det här att man strävar så himla mycket över att få vara hästen ledare känns helt enkelt som slöseri på tid och det är oftast där folk blir lite för maktgalna och inte tänker på att det är hästen som ska få välja vem som är ledaren.
Jag är även skeptisk till att hästen faktiskt skulle se dig som en flockledare. Hästen spenderar i det vilda 100% av sin tid tillsammans med sin flock och i genomsnitt är väl de flesta ute några få timmar om dagen hos sin häst. Så jag är ganska säker på att hästen vet att du inte är en del av hästflocken. Det jag personligen tror på själv är att du kan vara en bra vän till hästen och att du är någonting utanför hästflocken och du kan ju vara en trygghet för hästen och kanske kan hästen tycka att du är ett exempel värt att följa och välja att lyssna på vad du har att säga.
Människors kontrollbehov visas så tydligt när man ska hanterar hästar. I dagens moderna hästhantering så bryter man så ofta psykiskt ner hästar att jag blir illamående. Kan skriva mer om psykisk nedbrytning en annan gång om det är så. Man ska ha kontroll över vartenda steg hästen tar och när hästen säger emot så vägrar vi att lyssna, även när de skriker efter hjälp så bestraffar vi dem bara för att vi tycker att det är "olater" och där tycker jag vi hamnar rejält snett. Det är där vi glömmer bort att hästar är livs levande djur, men känslor och åsikter om saker precis som oss. Vi blir så fast i att vi ska vara ledare att vi blir diktatorer. Men frågan är ju där; i vilken flock så bestämmer "flockledaren" över varenda steg alla andra hästar tar? Och vem skulle välja en diktator som ledare framför en demokratisk ledare egentligen?
Här väljer Major odramatiskt (trots att han ser sur ut just på bilden) att gå ifrån mig en bit, han kom tillbaka kort senare och kollade vad jag gjorde. Men att han ska stanna hos mig eller vilja vara hos mig hela tiden är inget jag förväntar mig eller tvingar honom till utan vill han gå i från mig låter jag honom göra det. Jag vet att han ändå kommer tillbaka några minuter senare och kollar till mig.
Om vi då tar Major som exempel har jag där valt att välja att bara se honom som en vän nu på senaste tiden. Och sen jag faktiskt började lyssna på vad han hade att säga och låta honom ta egna initativ och började fråga istället för att be om saker har jag märkt så stor skillnad på massa sätt. Jag har märkt en lyckligare och nöjdare häst i allmänhet, en häst som är mer villig att arbeta och vara tillsammans med mig och en häst som har frihet att uttrycka sin åsikter och har börjat våga förklara vad han tycker och känner för mig. För han vet att jag inte kommer bestraffa honom eller ignorera det han har att säga utan att jag oftast lyssnar och anpassar mig efter det. Men nu har man börjat visa vad han känner för mig, vågat säga nej och vågat visa när han inte är nöjd. Och det låter säkert konstigt att jag är stolt över det. Men Major är ju precis som vem som helst och är inte nöjd med allt och det är klart att han säger nej ibland. Och det är sällan så stora saker egentligen och har sällan varit rakt mot mig.
Det är mer en sån relation jag tror på helt enkelt. En relation där båda parterna har frihet att yttra sina åsiker om saker. Jag tror även på att respekt från båda håll är viktigt, hästen ska såklart ha respekt för dig och din åsikt men samtidigt ska du ha samma respekt för hästen och lyssna på vad den har att säga. Sen är hur det gör allt på vägen ganska oviktigt för mig och vad man väljer att ha för utrustning till detta är också upp till er. Jag själv är väl lite mer för att kunna trappa ner på allt så mycket som man bara kan. Och hurvida du väljer att se dig själv som hästen ledare eller vän är även helt upp till dig, bara du gör det på ett schysst sätt och att det passar din häst. För alla hästar är individer och allt passar inte alla hästar. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg.
Jag tror vi hästmänniskor idag måste lära oss att kunna lyssna mycket mer på hästen och tänka mindre på vad vi själva vill och istället faktiskt tänka på vad som är för våran hästs bästa och vad som är för vårat eget bästa.
Och oavsett vad du väljer att göra tillsammans med din häst eller vad du väljer att se eran realtion som så tror jag att det som räknas i slutändan är att ha en sunt hästtänk utan tvång och bestraffning och onödig smärta, fysisk som psykisk, din kunnighet om hur hästar fungerar fysiskt och psykiskt för att kunna göra att din häst har det så bra så möjligt och sist men inte minst; samspelet & bandet mellan dig och hästen. Oavsett om du är hästens vän eller ledare.
Kommentarer
Julia
Det här fick mig att börja gråta. Du är så otroligt duktig med djur Sofia, ta verkligen åt dig av det. Du är så sjukligt smart och förstår verkligen djur. Jag tycker att alla, ALLA hästmänniskor i Sverige ska läsa det här. Det får nog några att tänka lite. Sjukt bra skrivet.
Felicia Andreasson
Härlig blogg! :D
sv: Åh tack så mycket! :D
Svar:
Sofia Krantz
Vanessa
Sjukt bra skrivet! Trots att jag inte orkade läsa allt, tar jag verkligen åt mig och ska börja tänka på detta :D
Josäfin Andersson
Super bra inlägg!
Svar:
Sofia Krantz
